LANDERIER
Landerierna har existerat nära nog sedan Göteborgs grundläggning. De utgjorde delar av stadens donationsjord, som av kronan överlåtits till staden. Endast efter konungens medgivande kunde äganderätten frångå staden. Landerierna upplåts med ständig besittningsrätt till enskilda borgare. Dessa hade sina sommarnöjen där, och under 1700-talet och början av 1800-talet fick landerierna ståndsmässig bebyggelse. Upplåtelseformen upphörde 1908. Nu är alla landerier inlösta, men huvudbyggnaderna står i några fall ännu kvar, bl.a. Johanneberg, Stora Katrinelund, Kristinedal, Kvibergsnäs, Liseberg och just Bagaregården. 

BAGAREGÅRDEN
Byggnaden med park är vad som återstår av landeriet Bagaregården, som långt in på 1700-talet hette Härlanda. Stommen är troligen från 1700-talet, men huset är ombyggt flera gånger.
I början av 1600-talet användes ängarna enbart som betesmarker. Först 1679 börjar Peter Jürgenson röja och odla. I beskrivningen av landerikartan 1696 står det att landeriet är väl bebyggt.
Mest känt blev landeriet under senare hälften av 1700-talet, då källarmästaren Johan Minten drev ett populärt värdshus här. Vackra vår- och sommarkvällar drog göteborgarna hit i stora skaror. Här gav staden middag för justitiekanslern Jaochim Lillienstråle 1773.
Johan Minten var gift med Regina Elisabeth Werkamp. Trots 16 barn blev fru Minten 100 år gammal och hade överlevt sin man med 40 år när hon dog 1826.
Redbergslids folkbibliotek fanns i huset 1934 och 1936 startades ungdomsgård. Sedan 1987 kallas byggnaden Kulturhuset Bagaregården.

Albert Lilienberg, stadsplanerare, (född 1879, död 1967) ritade under 1920-talet bl.a. bostadsområdena Kungsladugård och Bagaregården i Göteborg som ju består av s.k. landshövdingehus. Han tyckte att det var viktigt att göra fungerande gårdsmiljöer och att låta gatorna runt om kvarteren grönska. Han var även med i utformningen av Götaplatsen inför Göteborgsutställningen år 1923.

GATUNAMN
Jörgensgatan, Bagaregården 1924
Till minne av släkten Jörgens eller Jürgensson, som arrenderade landeriet Bagaregården 1679 – 1738.

Landerigatan, Bagaregården 1915
Efter landeriet Bagaregården.

Waernsgatan, Bagaregården 1915
Efter släkten Waern, som ägt landeriet Bagaregården. Släktens mest kände man, ”presidenten” Carl Fredrik Waern, 1819 – 1899, var Göteborgs stadsfullmäktiges förste ordförande 1863 – 1870, stadsråd och chef för finansdepartementet 1870 – 1891 mm mm.

Bagaregårdsgatan, Bagaregården 1915
På landeriet Bagaregården, troligen uppkallat efter bagaren Joachim Schönfelt, som 1650 fick landeriet upplåtet till sig på arrende.

FÖRENINGEN GERUMSBERGET NR 3 upa (utan personligt ansvar)
Kvarteren i Bagaregården är uppkallade efter olika berg. Förutom Gerumsberget har vi kvarteren Kinnekulle, Halleberg, Vättlefjäll, Aleklätt, Kynnefjäll, Kroppefjäll, Helagsfjället och Åreskutan.

Föreningen Gerumbsberget nr 3 upa bildades den 30 juni 1925 när det första konstituerade sammanträdet hölls.

Till ordförande valdes Wallis Kjellgren, kassör JA Niklasson och sekreterare Algot Eriksson. Suppleanter blev herrarna Spets och Åhman.

I köpeavtalet från oktober 1925 kan man läsa att Bostadsföreningen Gerumsberget nr 3 upa köpte tomt med hus nr. 3 inom 52:dra kvarteret Gerumsbeget i Bagaregården. Köpeskillingen var 121.686 kr.

Föreningen bestod av 17 lägenheter alla på 1 rum och kök.

Hyran var 41 kr/mån för de mindre lägenheterna och 44 kr/mån för de större.

I protokollet från 7 juli 1929 kan man läsa att: ”Ericksson rekommenderade Samuelsson till medlemskap i föreningen därför  att han är en bra snickare och är till fördel för föreningen om snickeri bör utföras inom fastigheten”.